2 veckors semi-vila, resa till Kina och premiär med Vätterngänget

Backträningspass på Mastertisdag. Foto credd till Daniel Breece för övre bild.

Ryggproblemen som ”peakade” på Mallorca har gjort att jag tagit 2 veckors semivila med förhoppningen att ryggen och vänster höft/ben ska återhämta sig. Under dessa 2 veckor har jag endast kört pass på max 1 h och på relativt låga effekter för att inte påfresta kroppen. Samtidigt har jag kört rehab övningar och bålstyrka. Rehaben har till 90% bestått av övningar med gummiband. Insett att det inte finns någon quickfix för detta och säsongen kommer få ett annat fokus och med målsättningen att komma tillbaka i fullgod form senare.

Senaste veckan var jag även på tjänsteresa till Kina och träningsmöjligheterna under en resor som denna är begränsade. Hade helt klart varit enklare om man valt löpning istället. Nu blev det 2 pass på hotellgymmets motionscykel samt rehab pass. I början av resan var jetlagen förstås en faktor och kvalitén på motionscykeln är inte helt 100…

Åker i snitt 3 gånger per år till Kina men försöker styra dem till att inte störa säsongen allt för mycket.

På resor som denna blir det i regel sena arbetsdagar och gemensamma middagar som är svåra att backa ur vilket även begränsar möjligheterna till träning. 

Maten på dessa middagar är ofta en utmaning, vi som gäster har inte något att säga till om vad som serveras utan det är förbeställt av våra Kinesiska värdar. Middagarna är så kallade ”runda bordet” middagar med fler rätter än middagsgäster. Ofta hittar man ett par rätter som smakar OK eller bra, men ofta finns det en eller ett par som är en riktig utmaning. Och utmanad blir man att testa just dessa rätter. På denna middag fanns det kanske inte några riktiga värstingar men fisken serverades med ben, inälvor och ögon, hönan med huvud o fötter osv., en syn som får oss svenskar att höja på ögonbrynen.

Exempel på middagsmaten i Kina

Hemresan på fredagen gick kl. 23 från Shanghai och jag hade en förhoppning om att kunna sova på planet och därmed hyfsat snabbt komma in i dygnsrytmen igen. Så blev det dock inte, sov inte en minut och var rätt groggy hela lördagen.

På söndagen tänkte jag testa kroppen och slöt upp med ett par ur Vätternrundan gänget. Giro Cycle club har satt målet att köra under 7 h runt Vättern i år igen och bett mig ansluta till denna satsning. 

Med samling i Lindome var planen att efter uppvärmning ner till Kungsbacka så skulle vi köra belgisk kedja ner till rondellen strax innan Varberg där vi vände runt för att sen köra tillbaka till Lindome igen. Med cykel till o från Lindome landade rundan på lite över 140 Km. Nu var vi inte så många som kunde köra idag pga många andra aktiviteter denna helg, i princip var vi 7 man som gick runt större delen av turen. Förhållandena var inte idealiska heller med kraftig sidvind och med en del trafik kunde vi inte köra i en riktig vinge. Trotts detta matade vi på rätt bra och lyckades sno den långa KOM’en från Kungsbacka till rondellen innan Varberg. Lång KOM = 56 min o 31 s och 44 Km/h i snitt, detta då med ett antal samhällen med rondeller och vägbulor som passeras.

På vägen hem började dock ryggen göra sig påmind ordentligt och i slutet kom även Jet lagen och låga energinivåer att göra sig påminda. Hade bara kört med sportdryck under turen och skulle med lite eftertanke även tryckt i mig ett par gel’s och kanske en bar.
Eftermiddagen tillbringades sen framför TV'n och 1:a linjeetappen på Giro de italia.

Summerat så gav dagens tur en signal om att ryggen inte är bra trotts 2 lugna veckor, så mer rehab behövs och kommer behövas under lång tid framöver och förmodligen så länge som jag håller på med cykel. På tisdag väntas klubbträning, kortare pass men med mycket högre intensitet när det väl går fort. Få se hur ryggen fixar det. Gäller nu att hamna i en balans där rehab hinner göra verkan samtidigt som jag ändå kan träna på en hyfsad nivå.

Hoppas med det att jag även ska kunna göra tävlingspremiär senare i sommar.

Ha det gott o kör försiktigt.

/Björn Calavin